Idag är ryggen mycket bättre! Jag kan röra mig i stort sett obehindrat och jag andas ut! Ont gör det förstås, men jag KAN och det är underbart. Igår var jag lite rädd för framtiden. Funderade över vad som skulle hända om jag faktiskt inte skulle klara av att ta hand om NM ensam efter att vi flyttat. Så jag undersökte litegrann vad det finns för möjligheter till hjälp, utöver att "belasta" familj och vänner. Och faktiskt så har man möjlighet att få hjälp i de flesta kommuner om man under en period inte klarar av att på egen hand sköta om sitt barn. Det känns som en stor trygghet att veta om det, även om jag verkligen hoppas att vi aldrig ska behöva använda oss av sådan hjälp.
När jag nu på allvar tvingas ta itu med att reparera ryggen så har jag gjort en uppryckning på matfronten också. Det har varit mycket slarv- och tröstätande ända sedan vi bestämde oss för att flytta från Köpenhamn. Nu är det slut med det. I september hade jag ett BMI på 24,1. Inte helt som jag vill ha det, men helt okej. Förra veckan låg det på 25,6. Inte alls som jag vill ha det! Så jag har skärpt ihop mig. Jag kör viktväktarmenyer på egen hand och räknar med effekt inom kort.
Fortsättning följer!
2 kommentarer:
Oj vad skönt!!!!
Vi är några femmisar somhar en egen vv-mailnglista för support - som en egen vv-grupp - vill du vara med oss?
Åh ja! Det vill jag gärna! :-) Min aktuella mailadress finns på intranätet. :-)
Skicka en kommentar