Nu har jag varit hos frisören. Jag är nöjd med min nya frisyr, men överraskad över att jag plötsligt hamnade i garderoben igen. Det är väldigt längesen jag kom ut, och längesen jag aktivt undvek att säga att jag lever tillsammans med en kvinna.
Märkligt hur det plötsligt sker!
Frisörskan var en kvinna i min egen ålder. Lite à la Gulletussan. Hon berättade att hon varit nervös inför att jag skulle komma, då hon förra veckan när jag bokade min tid kunde höra att jag är svensk. Hon visste ju inte om jag skulle prata danska eller svenska med henne när jag var där, och hon hade försökt att lära sig svenska på några dagar nu, genom att se svensk TV.
Men hon hade gett upp när hon insåg att hon inte förstod ett enda ord.
Nu var hon så lättad över att jag pratade danska, och att hon kunde förstå mig.
Gulligt som i Gulletussannaivt måste jag säga.
Och så var det det här med baaaaaaaaarnen. NM var med när jag bokade tiden, så självklart kom det många frågor om baaaaaaaarnet.
Och om barnets faaaaaaaaar.
Som han ju inte haaaaaaaaaaar.
Och i det sammanhanget hade jag i vanliga fall utan att tveka sagt att jag lever med en kvinna.
Men det sa jag alltså inte till denna Gulletussafigur.
Så det blev en halvtimme i garderoben således.
Märkligt som det kan bli i relation till en del personer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar