Funderar och tänker

Det är så mycket som är ovisst just nu. Arbete. Boende. Var ska jag arbeta? Var ska pojkarna bo? Var ska jag bo, vi bo?
Allt beror på hur det blir med minst en annan sak. Och vi råder inte helt över utgången av det hela. Jag reagerar som alltid på ovisshet med att vilja agera. Att ta saker i egna händer och skaffa mig kontroll över det som kontrolleras kan. Och det jag kan göra just nu är att flytta. Att bestämma att detta är för ovisst och den säkraste vägen är att här och nu se vad som i nu är möjligt, och ta mig dit, om det nu iallafall är så att det är där vi hamnar... Att det om några månader visar sig att vi ändå inte kan bo kvar.
Men om utfallet istället skulle bli att vi trots allt kunde bo kvar?
Ja, då skulle det vara väldigt, väldigt tråkigt att ha agerat i förtid.
Och samtidigt. Om jag väntar... och det blir så att vi måste flytta. Ja, då är det vid det laget väldigt, väldigt besvärligt om jag inte redan har gjort det.
Moment 22 gånger fem!