söndag 15 maj 2011

Härlig helg

Dagis hade stängt i torsdags och fredags, så jag och NM roade oss som förr, dvs som under mammaledigheten. Fast nu i Stockholm. Min stad. Det blir något helt annorlunda att vara ledig med barn i ett sammanhang jag känner sedan många år, med välbekanta platser, vänner och bekanta.

I fredags var vi på Junibacken med Gullgossens och Pippilottas mamma. NM njöt i fulla drag. Jag också. Så himla kul tyckte vi att det var. Det gjorde mig inte ens särskilt mycket att jag blev genomblöt på vägen hem då vi hamnade i värsta störtskuren. NM satt torrt under sin plastburqa (vagnens regnskydd) och kanske kunde det vara en affärsidé, plastburqor för vuxna?

Igår var vi på ensamstående-mamma-picknick med en massa barn i ungefär samma ålder. Vi mammor fick kontakt medan vi var gravida och nu var det himlans kul att ses igen och se hur stora alla sötbarnen har blivit.
NM sov lunch i sin vagn, mer lättsövd än någonsin. När vi kom hem var han oerhört gnällig och ville inte på några villkor ha någon middag. Han var varm, varmare, febervarm. Jag förberedde mig på en kräknatt, men så blev det inte. Feber är fortfarande, mer än ett dygn senare, enda symptom. Förutom en hel del pyttesmå röda prickar på kroppen som inte tycks klia. Enligt Google är det tredagarsfeber och bör alltså gå över imorgon eller i övermorgon. Alltså inget dagis för skrutten imorgon. Morfar vårdar barn och mamma går och jobbar. Resten av veckan är Frk A här, men förhoppningsvis är NM snart så frisk att han kan komma till dagis igen. Vill inte att uppehållet ska bli alltför långt så här i början precis.

Idag har jag haft barnvakt hela dagen och ägnat mig åt något mycket efterlängtat. Storstädning! Har städat alla 122 kvadratmetrarna och nu är här så rent och underbart att jag ligger stilla i sängen och bara njuter av tillvaron. Hoppas på att natten blir lugn, men får nog lov att räkna med en del spring in till lillskrutten som gnyr och gnäller i sömnen. Men alltför illa tycks han inte må. Någon enstaka gång hör jag honom sjunga lite för sig själv, och så somnar han om. Sötnosen.

Inga kommentarer: